Rinkeby. Rosengård. Tjärna Ängar. Biskopsgården. Det är namn som ofta dyker upp i rapporter om skjutningar, öppen droghandel och otrygghet. Men vad många inte tänker på är att det också är områden där ekonomin – både på individnivå och för kommunen – drabbas hårt. Här räcker det inte med att hålla dörren låst.
Här kan din hemförsäkring bli dyrare, din bil stå i farozonen och din kommunalskatt skjuta i höjden. Att leva i ett farligt område påverkar direkt din ekonomi.
Fyra områden där tryggheten är som lägst – och kostnaden som högst
Att prata om brottslighet i Sverige utan att nämna de mest utsatta områdena är som att bara skrapa på ytan. I vissa stadsdelar är det inte längre frågan om något händer – utan när.
Men utöver den mänskliga kostnaden av våld, hot och rädsla finns en annan aspekt som sällan lyfts: den ekonomiska. Här är platser där inte bara tryggheten är låg, utan också priset för att bo, leva och arbeta kan bli oväntat högt – både för individen och för hela kommunen.
Rinkeby/Tensta, Stockholm
Här rapporteras om återkommande skjutningar, gängkrig och attacker mot blåljuspersonal. Samtidigt är arbetslösheten hög och skolresultaten bland de sämsta i landet. Fastighetsvärden är låga och försäkringspremier höga – både för privatpersoner och företag. Många banker vägrar ge bostadslån i området utan extra säkerheter.
Rosengård, Malmö
Rosengård har länge varit synonymt med öppen narkotikahandel och vandalism. Polisen rapporterar om organiserade kriminella nätverk med starkt inflytande. Förutom att bostadsrätter ofta säljs till under marknadspris, är det också svårt att få tillgång till grundläggande samhällsservice. Kommunens kostnader för trygghetsinsatser har ökat markant.
Biskopsgården, Göteborg
Området har haft flera dödsskjutningar de senaste åren, inklusive attacker mot polis. Här är känslan av otrygghet så stark att vissa föräldrar inte vågar släppa ut sina barn ensamma. Kommunen tvingas investera i kameror, fältassistenter och väktare – pengar som annars kunnat gå till skolor och vård.
Tjärna Ängar, Borlänge
Kallat ”Lilla Mogadishu” i vissa medier – här är både otryggheten och arbetslösheten utbredd. Invånare rapporterar om parallellsamhällen och att det är svårt att få hjälp från myndigheter. Många flyttar härifrån så fort de får chansen, vilket urholkar skatteunderlaget för kommunen ytterligare.
Hög brottslighet = högre skatter
I många av dessa kommuner kombineras otrygghet med låg skattekraft. Resultatet blir att kommunalskatten höjs för att kompensera för ökade kostnader. Degerfors, som länge haft ekonomiska utmaningar, har till exempel en av Sveriges högsta kommunalskatter – 35,30 procent.
Men när invånarna har låg inkomst och hög skatt, blir det svårare att få ekonomin att gå ihop. Samtidigt sjunker viljan att stanna kvar, vilket skapar en negativ spiral där de mest stabila hushållen lämnar.
Att äga något i fel område kan bli dyrt
För den som tagit lån för bil eller bostad i dessa områden blir den ekonomiska risken större. Du kanske har råd med amorteringarna – men vad händer när bilen vandaliseras eller garaget brinner? Vad gör du när du vill sälja bostaden, men ingen vill köpa?
- Höga försäkringspremier: Både hem- och bilförsäkringar blir dyrare i otrygga områden.
- Svårare att få lån: Banker väger in adress och område i kreditbedömningar.
- Risk för ekonomiska bakslag: En stulen bil eller ett bostadsinbrott med låg ersättning kan innebära stora utgifter.
Välfärdsbrott urholkar systemet
I dessa områden är också välfärdsbrott ett växande problem. 2023 anmäldes över 23 000 bidragsbrott i Sverige – många kopplade till just utsatta områden. När människor lurar till sig barnbidrag, försörjningsstöd eller sjukpenning försvagas kommunens ekonomi ytterligare.
Detta påverkar alla – även de som jobbar, betalar skatt och försöker leva lagligt. När kommunens budget läcker försvinner resurser från skolan, vårdcentralen och fritidsgården.
Klassklyftor förstärks i otrygga miljöer
Ekonomisk otrygghet och kriminalitet är ofta tätt sammanlänkade. I områden där gängen kontrollerar gårdar och skolor är det svårt för ungdomar att se andra vägar än kriminalitet. Samtidigt har många hushåll låg inkomst, svag kreditvärdighet och liten tillgång till bostadsmarknaden.
Det blir en ond cirkel:
- Fattigdom → kriminalitet
- Kriminalitet → otrygghet
- Otrygghet → förlorad framtidstro
När tryggheten flyr – flyttar även pengarna
Otrygghet driver inte bara bort människor – den skrämmer också bort företag. Få vill öppna restaurang, butik eller kontor i ett område där det skjuts på öppen gata. Det innebär färre arbetstillfällen, färre investeringar och lägre skatteintäkter.
Flera kommuner har dessutom haft svårt att rekrytera lärare, läkare och andra nyckelpersoner till dessa områden. Många tackar nej när de ser vilken stadsdel det gäller.
Så kan problemen vändas – men det kostar
Det finns exempel där satsningar på trygghet, utbildning och arbete har gjort skillnad – men det kräver tid, pengar och politisk vilja. Lösningarna måste vara breda och långsiktiga:
- Ekonomiska morötter för företag att etablera sig
- Stöd till unga som vill lämna kriminalitet
- Fler närvarande vuxna – poliser, fritidsledare, mentorer
- Bättre samverkan mellan kommun, polis och civilsamhälle
Slutsats: Otrygghet är en ekonomisk fälla
Att bo i ett farligt område i Sverige handlar inte bara om känslan av oro – det är också en konkret ekonomisk risk. Din skatt blir högre, din bil osäker och dina försäkringar dyrare. Ditt hem tappar i värde och din framtid blir svårare att planera.
Det är hög tid att se brottsligheten inte bara som ett ordningsproblem – utan som en ekonomisk och strukturell fråga som angår oss alla.