Stagflation är ett ekonomiskt begrepp som låter som en konstig blandning – och det är det också. Det beskriver ett ovanligt och problematiskt tillstånd i ekonomin där hög inflation, hög arbetslöshet och låg eller negativ tillväxt sker samtidigt.
Normalt sett rör sig inflation och arbetslöshet i motsatta riktningar, men under stagflation kraschar den logiken. Det gör begreppet särskilt frustrerande för både ekonomer och beslutsfattare.
Ordet stagflation – en sammansättning
Själva ordet är en sammanslagning av två engelska ord:
- Stagnation – vilket syftar på att ekonomin står still eller växer mycket långsamt
- Inflation – som innebär att priserna på varor och tjänster stiger
Kombinationen ger alltså en bild av en ekonomi som inte växer (eller till och med krymper), samtidigt som allt blir dyrare.
Varför är stagflation så problematiskt?
Under normala ekonomiska förhållanden försöker centralbanker justera räntor för att påverka antingen inflationen eller arbetslösheten:
- Om inflationen är hög höjer man räntorna för att dämpa efterfrågan.
- Om arbetslösheten är hög sänker man räntorna för att stimulera ekonomin.
Men under stagflation fungerar inte detta. Höjer man räntorna för att stoppa inflationen riskerar man att förvärra arbetslösheten. Sänker man räntorna för att skapa jobb riskerar man att elda på inflationen ytterligare. Det blir ett moment 22.
Ett historiskt exempel – 1970-talet
Det mest kända exemplet på stagflation inträffade under 1970-talet, framför allt i USA och Västeuropa. Orsaken var bland annat oljekriserna 1973 och 1979, då oljepriserna steg dramatiskt efter politiska konflikter i Mellanöstern. Det ledde till att:
- Priserna på energi och transporter rusade
- Företagens kostnader ökade kraftigt
- Konsumtionen föll
- Arbetslösheten steg
Samtidigt fortsatte priserna att öka – alltså: inflation och stagnation i samma paket.
Vad kan orsaka stagflation?
Det finns flera potentiella orsaker, men några vanliga är:
- Utbudschocker: Till exempel stigande råvarupriser, som olja eller el.
- Felaktig ekonomisk politik: Om regeringar trycker pengar för att bekämpa lågkonjunktur kan det orsaka inflation utan att skapa tillväxt.
- Fallande produktivitet: Om ekonomin blir mindre effektiv kan tillväxten minska samtidigt som kostnaderna ökar.
Hur påverkas vanliga människor?
Stagflation drabbar samhället på flera sätt:
- Lönerna hänger inte med: Eftersom arbetslösheten är hög har folk mindre förhandlingsstyrka.
- Köpkraften urholkas: Pengarna räcker inte lika långt när priserna stiger.
- Oro och osäkerhet: Både på arbetsmarknaden och i vardagsekonomin.
Det kan leda till att hushåll sparar mer, konsumerar mindre – vilket i sin tur förstärker den ekonomiska stagnationen.
Finns det någon lösning?
Det är komplicerat, men vissa åtgärder kan hjälpa:
- Strukturella reformer: Förbättrad produktivitet och investeringar i teknik och utbildning.
- Målmedveten penningpolitik: Centralbanker kan försöka balansera åtgärder som bekämpar inflation utan att strypa tillväxten helt.
- Stabil energipolitik: Mindre beroende av enskilda råvaror eller regioner minskar risken för utbudschocker.
Kan det hända igen?
Ja – även om det är ovanligt, så är det inte omöjligt. Diskussioner om stagflation dök upp igen efter pandemin och Rysslands invasion av Ukraina, då både energipriser och inflation steg samtidigt som tillväxten dämpades i flera länder.
Sammanfattning – när ekonomin fastnar i kläm
Stagflation är en ekonomisk mardröm där man inte kan lösa ett problem utan att förvärra ett annat. Det visar hur skört ett ekonomiskt system kan vara när flera negativa faktorer samverkar. Även om det inte är ett vanligt tillstånd, är det en viktig påminnelse om hur beroende vi är av balans – både i politiken, energiförsörjningen och marknaden.